fidelity

Jag har svårt för folk som inte tänker som jag. Det är en brist hos mig, jag vet.

När det kommer till ordet feminism vet jag att det är något som är negativt laddat för många, och det var det även för mig för ett par år sedan. Jag förstod inte vad det var som var så viktigt med att vara feminist, och det enda jag såg framför mig var bittra kvinnor med metervis av hår under armarna. Det är en sjukt förlegad bild som egentligen är absurd.

 

Jag älskar att klä mig i klänningar och spendera timmar med att fixa mitt hår och sminka mig. Det är liksom en hobby jag har. Jag älskar att få bekräftelse, vare sig det gäller mitt utseende, eller något jag presterat, eller för att jag helt enkelt är jag. Men bara för att jag är vad som skulle klassas som ganska "feminint", betyder inte det att jag inte är feminist.

 

Jag skulle aldrig kunna tänka mig att bli försörjd av en man. Jag skulle aldrig vilja vara någons trofé. Jag har ingen lust att tjäna mindre än mina manliga kollegor. Jag vill inte bli kollad snett på om jag skulle säga att jag var singel, barnlös och nöjd med det när jag är 35-ish. Jag har ingen lust att bli sedd som ett objekt, och få en gratis drink i baren bara för att jag har ett par tuttar. Det finns liksom inte i min världsbild.

 

Kvinnor som säger "Jag tillåts inte bli objektifierad, och om jag nu gör det, så varför inte? Jag får ju saker för det!" blir jag så infernaliskt trött på. Ni bidrar till att dra tillbaka samhället till 50-talet, där kvinnorna spenderade sina dagar med att koka gröt till griniga ungar (okej, kanske inte endast, but you get the point). Vad som stör mig ännu mer är kvinnor som är OKEJ med att tjäna mindre än männen och har argumentet "Det har alltid varit så, och kommer alltid att vara så." Eh, okej? Ja visst, om vi tillåter det att vara så, så kommer det nog alltid att vara så ja.

 

Eller debatten om hen. Varför är folk så LÅNGSAMMA? Samhället utvecklas, så även språket! (Okej att jag är språkfaschist och hatar när folk särskriver och dylikt, men det är något helt annat.). Hen är ett svinbra ord, som kan användas i många sammanhang där vi inte behöver göra någon könskategorisering. För det behövs faktiskt inte alltid, även om vi människor är så funtade att vi måste kategorisera allt för att göra den här världen förståelig för oss. Dumt, jag vet, men rätt nödvändigt, tydligen.

 

Jag kommer aldrig nöja mig. Jag kommer alltid kämpa. Och för att klargöra mig själv ytterligare - Nej. Jag vill inte ha FLER fördelar än männen. Jag vill bara att vi ska spela livsspelet under samma villkor. Och ja, vi har vissa biologiska skillnader könen emellan, annars är vi faktiskt samma skrot och korn. Just det, homo sapiens.