Förbannad efter kvällens Debatt.
Jag kollade på säsongsprämiären av Debatt idag där Karin Zytomierska medverkade. Hon var där för att prata om fördelarna med att äta en LCHF kost. Jag har sen tidigare inte fått ett gott intryck av denna Katrin, och jag kan inte påstå att det intrycket reviderades efter detta program heller. Jag kan erkänna att jag inte har superkoll på LCHF kost, men man behöver inte vara kostrådsexpert för att förstå att kroppen behöver få i sig kolhyrater och frukt. Det ger bränsle åt kropp och framförallt hjärna. Det finns så mycket viktiga vitaminer som finns i frukt som vi inte kan få genom något annat. För att inte tala om miljöaspekten av det hela. Hur sunt skulle det vara för miljön om vi alla skulle moffa i oss så sådär mycket kött som en LCHF kost kräver?
Inte nog med att Katrin promotar denna befängda kost, hon har även mage att sitta och prata om att "folk som är tjocka är olyckliga", som att man genast blir superlycklig bara för att man är smal. Jag tycker personligen att folk är vackra när deras personligheter skiner igenom. Det är viktigare än vilken kroppshydda man kan tänkas ha. Vi är alla stöpta i olika former. Vissa är menade att vara kurviga, andra spinkiga.
Jag tycker synd om de som går på Katrins BS. Jag blir mest sjukt förbannad. Nä fan, tacka vet jag tallriksmodellen. Där har vi något som fungerar, och alltid kommer fungera. God, nyttig, varierad mat samt träning är nyckeln för ett hälsosamt liv både i kropp och själ.
Trams och seriositet.
Igår, när jag inte kunde sova, så låg jag och grubblade. Jag tänkte på hur jag vill att min framtida kille ska vara. Och okej, det kan tyckas låta lite.. Överdrivet. Och jag blev nästan lite arg på mig när jag märkte att jag hade så höga krav. Men vadfan. Varför, varför, varför måste jag "settle for less"? Jag vill för en gångs skull ha lite perfektion.
Sen vet jag att en person blir vackrare om man tycker om den också. Så dessa krav är naturligtvis inte skrivna i sten. (Ta detta med en nypa salt, okej?)
Han ska (Ingen rangordning):
- Vara lång. Okej, jag kanske är lika gammaldags som en.. ja, jag vet inte vad. Men eftersom jag själv är lång som en flaggstång har jag ingen lust att springa runt med en liten pygmé. Det skulle faktiskt vara trevligt om jag fick känna mig lite liten, för en gångs skull.
- Ha fint hår. Jag har reviderat min åsikt här lite. Förut så var långt hår nästan ett måste. Det är det inte längre. Snyggast är killar som har hår som preciiiiis går att ha i en liten knut. Det är superfint. Och naturligt rött hår. Det är verkligen underbart fint.
- Ha ett fint leende, och gärna smilegropar. Detta går ju inte riktigt att beskriva. Men ett fint leende är så sjukt viktigt. Detta går hand i hand med att jag inte vill ha en butter kille. De går fetbort!
- Ha skäggstubb. Är detta något som behöver vidare förklaring? I think not.
Övrigt:
- Han ska ha ambitioner. Jag skulle inte kunna hänga med en kille som är nöjd med att jobba på MackieD. Jag själv har höga ambitioner och mål, och behöver således någon som tänker lite som jag.
- Han ska vara levnadsglad. Jag orkar inte med "jaghatarlivetochvilldö" killar. Poetiska killar - gärna! Men allt som går till överdrift är dåligt.
- Han ska vara spontan. Allt ska inte alltid behöva planeras. Spontanitet = kul!
- Han ska tycka om skog och natur.
Okej. Jag kanske inte hade så mycket krav, trots allt.
Två av mina absoluta favoriter.
.
Since I made it here,
I can make it anywhere.
Onödigt vetande.
Hur gammal är du om fem år?
- 26. Inte så gammal, ändå.
Vem tillbringade du minst två timmar med i dag?
- Maja, Lotta och Ellinor.
Hur lång är du?
- 179 cm.
Vilken är den senaste filmen du sett?
- Eternal sunshine of the spotless mind.
Vem ringde du senast?
- Mamma mu!
Hur löd det senaste sms:et du fick?
"Tjoho. Jag tar matlåda med mig imorron, så du vet :)"
Föredrar du att ringa eller skicka sms?
- Både och! Det beror på vem jag ska ringa/smsa.
Är dina föräldrar gifta eller skilda?
- Gifta.
När såg du senast din mamma?
- Ehrm. Typ förra helgen.
När vaknade du i dag?
- Hade ställt klockan på 07.30. Pallrade mig upp ut sängen en halvtimme senare.
Var tror du att du befinner dig om tio år?
- Jag hoppas att jag har ett awesome jobb, bor i Stockholm och har en fin kille. Kanske barn också (läskig tanke).
Vad fick dig verkligen att skratta senast?
- Ett klipp på Youtube.
Hur stor är din säng?
- 120 cm breeeed.
Sover du med eller utan kläder på dig?
- Med! Fast mitt nya täcke är så satans tjockt och varmt, så jag kan inte ha på mig lika mycket som jag brukade förut, för då dör jag.
Vilka städer har du bott i?
- Stockholm (well, Kungsängen, men det är ju inte direkt ngn stad), Frankfurt am Main (<3) och Eskilstuna.
Föredrar du skor, strumpor eller barfota?
- Barfota i tofflor! Mys äre.
Är du social?
- Väldigt. Nästan för social.
Tycker du om kaffe?
- Det är bäst och livsviktigt.
Vad dricker du till frukost?
- Juice
Sover du på någon särskild sida?
- Nej. Jag är en typisk natterrorist. Vrider och vänder på mig tusen gånger, så jag ligger i princip aldrig stilla.. Hehe.
Kan du spela poker?
- Nej.
Tycker du om att mysa/kela?
- Det beror på!
Är du en beroendemänniska?
- Nej, det skulle jag inte påstå.
Känner du någon med samma födelsedag som din?
- Ja, min moster Sonja.
Vill du ha barn?
- Ja. :))
Har du någonsin åkt ambulans?
- Nej.
Vad spenderar du helst pengar på?
- Mat, tyvärr.
Sover du med gosedjur?
- Ja! Bruno <3
Flirtar du mycket?
- Nja. Oskyldigt flörtande, isf. Jag har en tendens att typ råglo på folk jag tycker är snygga. Det är lite jobbigt, hehe.
Har du fått fortkörningsböter någon gång?
- Nej, jag har inte körkort.
Vilken var den senaste boken du läste?
- Konsumtionsliv. Skitkul ären.
Hearts a mess.
Är nu hemma efter en tja, inte så värst effektiv dag. Jag känner mig visserligen mer eller mindre färdig med tentan, men ska ändå finslipa lite på den imorgon. Vid typ 15-tiden fick jag och Maja nog. Vi satte oss då och tittade på "funny animals" på youtube. Det övergick sen även till "funny kids". Youtube är rätt underhållande ibland.
Vid 16 mötte vi upp Majas mamma Elsie och fikade på café Kaka (Eskilstunas bästa café enligt mig). Vi hade en mycket trevlig fika- och pratstund.
Nu ska jag äta lite middag, sen ska jag ta det lugnt resten av kvällen. Kan nog inte fortsätta plugga nu, för då kommer jag bli helt kollrig i huvudet. Funderar på att skriva klart det sista imorgon och sen åka hem til Kungsängen. För då kan jag vara med på dansen imorgon kväll. Vi får se hur det blir! Annars åker jag hem på torsdag istället. (Vilka I-landsproblem man har..)
Nåväl, nu ska jag gå och värma upp lite grönsakssoppa, mums!
Han är vis han, den där Lennon.
Constantly talking isn't necessarily communicating.
Idag var jag i Hälleforsnäs av alla ställen och pluggade med Lotta. Det gick väldigt bra. Förhoppningsvis blir jag lite halvklar med tentan imorgon, så jag kan lämna in den på onsdag och åka hem till Stockholm på torsdag. Jag är i behov av lite familjekärlek. Jag är för familjekär av mig. Men det är väl bara bra antar jag.
Imorgon ska jag till skolan och plugga med klassisarna. Har inga andra planer, dessvärre. Dagarna är lite som en enda dimma. Allt jag gör är att plugga. Jag behöver uppleva något skoj snart, annars blir jag galen. Tur att det blir en utgång med ze partycrew i Stockholm på fredag då.
Nu ska jag, trött som jag är, sova. Tur att min säng är den skönaste som finns. Sömn är så jäkla underskattat.
Såg Eternal Sunshine of the spotless mind igår. Den var mycket, mycket bra. Förstår inte varför jag inte sett den tidigare. Det var en tänkvärd film som får mig att sakna kärleken ännu mer. Det är fint det där. Kärlek, alltså.
Save tonight, tomorrow I'll ge gone.
Gomorgon! (Ja, jag vet att det är ganska sent för att säga så, men ändå)
Hade en jättetrevlig kväll igår med Maja och Lotta på Håpe's. Vi drack vin och åt gott. Jag gillar mina klassisar.
Idag ska jag göra massor av saker! Först och främst ska jag ner på stan och byta ett par byxor. Sen ska jag städa hela dagen, packa upp min väska som fortfarande inte packat upp sig själv (konstigt det där, eller hur?), sen ska jag kanske skriva lite på min hemtenta. Om jag orkar. Det är ju faktiskt helg. :)
Nu ska jag bara äta upp min frukost, sen börja beta av min "to do list".
Somebody that I used to know.
Börjar denna fredagen den trettonde med att försova mig för att klockan inte ringer. Fast så går det när man ställer in den fel också. Jag var nog lite trött igår.
Idag ska jag till skolan och plugga på hemtentan, sen blir det "after work" med några tjejer från klassen. Ska stanna här i Eskilstuna i helgen. Det känns typiskt dumt. Jag gillar inte den här staden riktigt. Det känns så ödsligt här. Men men, två år till. Det ska jag väl klara?
Elegi.
Ännu en gång sitter jag här och känner ett stort behov av att skriva av mig.
Det är rätt lustigt, det där. Egentligen vill jag inte spilla ut hela mitt inre för massor av random internetfolk, men samtidigt är det alltid bra att få ner tankar från huvudet ner i fingrarna.
Det är alltid samma tanke som slår mig när jag skapar en ny blogg. Den handlar om något så trivialt som frågan om livets mening. Egentligen har jag allt. Eller ja, kanske inte allt. Men det där basala. Det som borde göra att jag känner mig, tja, relativt tillfredställd i alla fall. Men jag är nog en sådan där jobbig typ. Som aldrig blir nöjd.
Jag sätter upp mål. Jag når mål. Och när de är uppfyllda, känner jag då tillfredställelse? Nej, aldrig. Och om så för bara en kort stund. Ibland försöker jag tänka på de som har det så mycket värre än mig. De som inte ens har ett tak över huvudet. Men vad hjälper det mig? Jag blir ändå inte nöjd, utan sitter här och ruttnar med mina befängda I-landsproblem. Det gör mig arg på mig själv. Och alla andra som inte inser det vackra med livet.
Jag erkänner, jag mår bättre nu än vad jag gjorde förr. Jag vågar ta för mig, jag vågar vara mig själv (i mångt och mycket), och jag är inte lika rädd för vad andra tycker om mig längre. Och det är ju alltid något. Nu ska jag bara jobba på det där som alltid tycks vara lika förbenat svårt. Det där med.. Tja ni vet.. Lyckan.
Jag undrar ofta; är det här allt? Det är det väl förmodligen inte. Men jag undrar när det där ska komma som får mig att känna fjärilar i hela magen. Lyckorus som känns ner i tårna. Kärlek, hopp, tro. Vars är ni?
Nej, fullt så här deppig är jag inte. Jag är nog bara extremt eftertänksam. Och jag blir rätt lätt rastlös. På gott och ont.
Nu ska jag i fortsättningen försöka upprätthålla det här med bloggningen. Vi får väl se hur det går.
